fredag 26 april 2013

Franskt i Göteborg

Det är inte så konstigt att man blir intresserad av allt franskt som finns även hemma i Sverige. Efter ett tips besökte jag och min kollega en fransk lunchrestaurang Yannick's kitchen i Göteborg. Ett pyttelitet ställe som kändes som om det inte var större än vårt vardagsrum, man måste beställa bord. Där har de två sittningar med en timme emellan. En ung fransos från Metz driver detta udda ställe. Det var en riktig upplevelse inte bara i mat utan även i själva atmosfären. Först kom ett kockbiträde ut och berättade för allihopa som satt i salen om vilken mat serverades, sedan fick vi tallrikar med fint komponerad mat som dessutom smakade utsökt. Sådan mat förväntar man sig att få på en fin restaurang mitt i city, inte som en enkel lunch lite i utkanten av stan. Nu förstår jag verkligen fransmän som hela tiden pratar om matställen som de besökt, det franska köket kan vara en riktig konst.
Efter maten fick jag en chans att småprata med självaste franska kocken. En del av konversationen var på franska, och jag blev överlycklig att det överhuvudtaget gick. Så klart berättade jag om Languedoc och vårt hus i Marseillan. Då för första gången har jag förstått att jag har uttalat namnet Languedoc fel. 

söndag 21 april 2013

Lite kuriösa

En gång såg jag en annons på ett hus med stor trädgård i Herault. Priset var löjligt lågt, men man skulle binda sig att betala sk. livränta till säljaren. Helt enkelt betala en summa pengar varje månad till den åldrige säljaren tills denne dör. Tydligen är det ett förekommande arrangemang i Frankrike. Då kom jag att tänka på fransyskan Jeanne Calment.
När hon var 90 år skrev en 47-årige advokat avtal med henne om att ärva hennes lägenhet mot att betala av en viss summa varje vecka. 30 år senare dör den stackars advokaten, men damen i fråga lever fortfarande. Hans änka tvingas fortsätta göra inbetalningar i några år till. Till slut dör madam Calment vid den höga åldern av 122 år och 164 dagar. Hon anses ha den längsta bekräftade livslängden i världshistorien.
Jeanne Calmnet
Jeanne Calment överlevde sina barn och barnbarn, men följde ingen direkt hälsosam diet. Hon rökte i nästan 100 år, avnjöt en kilo choklad per vecka och älskade portvin. Däremot sysslade hon lite med idrott. Och hon har aldrig jobbat. Undrar vilken av de faktorerna som spelade roll för att hon uppnådde så hög ålder.

Man ska kanske vara försiktigt med att köpa hus med livränta?

torsdag 18 april 2013

Om vädret igen...

Det verkar som att våren aldrig kommer till Göteborg. Hur eländig klimat vi har här på västkusten har jag förstått efter jag har börjat promenera till jobbet. Under mer en tio år tog jag bilen till jobbet, från dörr till dörr, med regelbundna svängar till köpcentrum - jag behövde knappt ett paraply, då allt dåligt väder jag såg var det utanför mitt kontors- bil- eller hemfönstret. Nu är det annorlunda. De få hundra meter som jag spatserar till mitt nya kontor i regn, vind, slask tvingade mig att investera i helt andra typer av kläder och skor. Idag, två veckor innan maj gick jag och frös i den varma jackan som jag brukar ha på vintern i Marseillan.
Jag minns för många år sedan när jag var värdinna för några italienare som kom till Göteborg på besök. De kom oförberedda i sommarjackor och tunna läderskor och hamnade mitt i snöslaskväder. Det var i slutet av april. Då sa en av dem till mig även om han skulle få massa miljoner skulle han aldrig flytta hit (det var innan finanskrisen, vet inte vad han skulle tycka nu). Sen dess tycker jag att vädret blir sämre och sämre. Jag undrar hur klarar sig de som inte har några möjligheter att åka till varmare breddgrader på semester? Eller är det bara jag som så väderkänslig?

söndag 14 april 2013

Mäklare i Frankrike del 3

När vi var i Marseillan den senaste gången, såg vi några hus till salu med mäklarskyltar som vi inte kände igen sedan tidigare. Så hemma surfade jag dit och såg mer bilder på husen än hos t.ex. Orpi. Det är nog nyttigt att få uppfattning om hur "vanliga" hus i Marseillan ser ut inuti och prisnivån om man är på jakt efter ett hus. Så här är länkar till dessa "nya" mäklare: Det verkar vara förvånansvärt många mäklarfirmor som har etablerat sig i lilla Marseillan, undrar om de går runt?

fredag 12 april 2013

Påhälsning från havsdjupen...

Denna vecka var extremt händelserik så man välkomnar fredagen med stor glädje, trots man är för trött för att uppskatta den. En roligt händelse skedde mitt på dagen i centrala Göteborg, en ubåt dök upp och förtöjde vid en av kajerna.
Tur att den är i ytläge med flaggan uppe så den inte misstas för rysk eller nåt värre...


måndag 8 april 2013

Hemma igen

Vi har kommit tillbaka till Göteborg från Frankrike för några dagar sedan. Här är ovanligt soligt (jag tror att det inte har regnat på en månad, helt osannolikt) och ovanligt kallt. Det första som jag gjorde var att kolla biljetter till Beziers från Rygge. Jag trodde inte mina ögon, i maj kan TVÅ personer flyga för 565 NOK  tur/retur fredag till måndag. Har inte norrmännen /västsvenskar upptäckt vårt Hérault ännu? Hoppas att Ryanair inte lägger ner den här rutten som vi tycker är ett väldigt smidigt sätt att komma ner till vårt Marseillan.

fredag 5 april 2013

Morgonens cykeltur

Den tredje april var en riktig vårdag så som det borde vara. Redan på förmiddagen var det så varmt att vi bestämde oss för att cykla till havet. På väg ner träffade vi flera cyklister som var betydlig mer lätt klädda än vi. När vi cyklade vid samma tid förra året, fastnade vi i leran nära Port des Onglous. Men i somras byggdes en fin cykelväg där, så nu passerar man den sträckan utan problem.
Fast just här bör man se upp eller ännu hellre ner, cykelvägen leder plötsligt ner i kanalen.
 
Marseillan-plage håller som bäst på att rustas upp för sommargästerna, men dessa lyser ännu så länge med sin frånvaro. Vattnet i havet var iskallt, hoppas att det blir varmare när vi kommer ner till sommaren.

onsdag 3 april 2013

Port des Onglous

Idag kom till vår stora lättnad solen fram igen. Efter att ha målat fönstren på nedersta våningen var det dags för den efterlängtande promenaden till Port des Onglous. Hamnen ligger ca 2 km från gamla staden och här mynnar kanal Midi ut i l'Etang du Thau.
Port des Onglous
Att den heter Port des Onglous fick vi lära oss idag när vi såg den här skylten, man upptäcker hela tiden nya saker. Vad resten som står på skylten betyder vet vi inte ännu.

Annandag påsk

Vilken skillnad från den soliga gårdagen, idag har det regnat oavbrutet hela dagen! Lite tråkigt för att vi hade planerat att promenera vid lagunen. Just idag räcker det inte bara med regnkläder, man måste nog även skaffa gummistövlar. Att Carrefour var stängt på annandag påsk upptäckte vi när vi kom dit - men det är tur att ostronhandlaren Richard och minst en bageri har öppet varje dag så det gick ingen nöd på oss. Enligt TV:n är hela Europa drabbat av en ovanligt kall påsk så vi är inte ensamma om att ha dåligt väder

Påskdagen

Vädret var fantastisk den dagen. Den isiga vinden som härskade dagen innan hade lagt sig, solen sken och det var inte ett enda moln på den blå himlen. Vid tre tiden samlades det hela byn vid huvudgatan, det var dags för den spektakulära Corso Géant. Först passerade vitklädda ryttare från Florensac med sina blommiga ”hästar”, sedan kom den själva kortegen.
I år var det några nya figurer som vi inte kände igen från förra året. Själva temat verkade vara inte sammanhängande, det verkade som att de tog fram all rekvisita som fanns - elefanter, kameler, vargar, bilar mm.
Paraden avslutades med självaste Djävulen och hans lysande ögon – det känns konstigt att se denna figur i påskparaden i ett katolskt land.

Ett meddelande till F.

Hoppas att ni läser min blogg, herr F från den långa gatan i Marseillan och som är granne med en annan svensk familj. När vi drack kaffe på terrassen med era grannar såg vi att TV antennen på ert hus sitter väldigt löst och svajar i vinden. Kanske något som borde åtgärdas snarast så den inte faller ner och skadar någon eller något.

Dubbelliv

Det känns som att vi lever ett dubbelliv. I samma stund som vi klev av från bussen i Marseillan, verkade så att vi aldrig varit borta och att här hör vi hemma. Detta liv har ingenting med livet i Sverige att göra, här har vi andra bekymmer, andra bekanta, ett annat språk, annan mat. Detta liv känns mer riktigt, det andra känns som en lång väntan.